Stalo-folket

alla samiska områden från Härjedalen i sö- der till Kola-halvön i nordöst finns traditionen om Stalo. Rolf Kjellström har sammanställt och bearbetat traditionsmaterialet. Traditio- nens beskrivning av Stalo har av Kjellström sammanfattats med bl. a. följande: stor, kraf- tig, skägg och långt hår, har järnskjorta; lever på jakt, bl. a. renjakt med lockren, kan även ha boskap samt driva in skatt (stjäla) från samer- na. »Jaktlag» nämns: stalofolket kom överens om att ej gå in på varandras områden. Både fredliga och fientliga möten mellan Stalo och samerna refereras (Kjellström 1983 s. 215 f ) . Oavsett om traditionen om Stalo vilar på historisk grund eller ej finner man att fjäll- gravarnas människor stämmer rätt väl in på beskrivningen av Stalo: de är icke-samer (nordbor) och jagar i traditionellt samiska om- råden. Även uppgiften om att Stalo kommer över- ens om att hålla sig till vissa jaktområden kan sägas få stöd i de jämtländska fjällgravarna. Inger Steirli menar att fjället var allmänning, jaktligt sett oreglerat, och att huvudbytet (vildren) var fritt jaktbyte (Storli 1991 s. 135). Det fanns alltså inget behov av att i terrängen markera ett jaktrevir. Och hur skulle detta över huvud taget låta sig göras? Jaktområden är av nödvändighet stora till ytan och avgrän- sas av naturliga terrängfonnationer, fjäll, sjöar etc. Sådana gränser lär man sig utantill. Man har därför inte haft behov av an markera en bestämd plats i jaktområdet, t. ex. med gravmonument. Sannolikt har man ej heller hall lagfäst jakträtt. Behov av revirhävdandc gravhögar har funnits vid den fasta gården, oavsett om den funnits på fjället (södra Nor- ges fjällgravar) eller i de fjällnära dalgångarna som i Jämtland och Tröndelag. Att nämna Stalo utan att nämna stalotom- t e m a låter sig knappast göras. Stalotomter kallas tomtningar, ofta svagt ovala, med ned- sänkt bottenplan begränsat av en vall. Ofta ligger de på rad i närheten av övre trädgränsen

Völsungr-folket

cassandra eason skriver så här i sin bok om änglar:  citat   i skandinavien fanns det mystiska völsungr-folket, en stam av präster/helare/magiker som kom långt norrifrån efer istiden. de förde med sig runornas hemligheter och lärde ut sin visdom till de forntida invånarna innan de åter försvann upp till skogarna i norr…slut citat…………………..völsungr-folket finns även omskrivet i de isländska sagorna,………………………………..hade en andlig visjon av völsungrfolket, de var de ursprungliga atlantisarna, men blev genom krig umanövererade av de nuvarande atlantisarna, till 9 dimensionen, de har emelertid återvänt därifrån  de är små, ca drygt en meter och självlysande, i sin andliga form. de har återvänt till havet, .. såg i en visjon hur stora plattformar med gyllene städer på steg upp till havsytan när det blir fred på jorden

när jag blev kåt på palien, en grey

som jag har nämnt tidigare, så var det de grey som satte in mitt implantat, har haft det en ca 10 år nu.  palien en grey dam . min första guid. det var hon jag bad om en tjej , en blond en . en robt bad jag om, så kom kamjal och tog över som guid.   de grey, de säger att de har svarta och kalla ögon. men de kanske de visar i vardagen. jag har sett palien visa sitt hjärta. då blev ögonen eldröda. jag vet inte riktigt vad jag varit med om med henne.inte allt i varje fall……….i en dröm så visar hon sitt kön. det är en vit skåra mellan benen på den grå kroppen. hon håller nån sorts sprayflaska och sprayar skåran.  det var riktigt erotiskt. sitter en kväll och tänker på detta, så till sist blir jag så kåt, att jag måste gå in på toaletten och onanera.   som jag skrev i boken så älskar jag palien och hennes hals som skimrar i regnbågens färger. men numera är det kamjal som står för sällskapet, och underhållningen

du får följa med för evigt

citat från min bok:          hade besök………………………Jag ligger i sängen nere i byn, känner mig ensam och övergiven. Då lägger någon en hand i min och jag känner tre små fingrar i min hand. – Du får följa med för evigt men du måste dö först säger den. Jag svarar; – Ja, sedan blir allt lugnt och stilla och jag somnar.slut citat; ……………….. jag sitter senare och upprepar detta för mej i tankarna, då hör jag en röst från ovan som säger ”amen”

det var min första guid ”palien”  med sina små fingrar en liten grey-dam

när gud sa love

vaknade vid 2 tiden. 2.22 syntes solen över horisonten midsommarafton.           drömmar,  när man drömmer så är man som fastfrusen om man ska röra sej telexempel springa i drömmen. det är lite lustigt men det förändrar sig efter som åren går, idrömen så kämpar jag för att gå exempelvis, och numera kan jag till åmed springa när det är fara eller bråttomt i drömmarna…………………………..love  kamjal säger alltid love i 90% av de gånger när hon talar,  så har jag varit osams med gud ett par år. så en dag så säger kamjal love.   så hör jag från luften gud, han har inte pratat på länge.   han säger love ochså. jag funderar en stund, så svarar jag honom love,   då hör jag han skratta, så säger han till nån annan,   ”han svarade”,       så tänkte jag nu skojade han med mej igen

besök dimmensionsport

hade besök i vintras.  första gången så var det en tjej som ropade. hördes som det kom från andra sidan väggen i tvrummet, vilket det ofta görs, som en dimmensionsport där. så ropade hon ”  karlegon ” högland” och jag kände en beröring på foten. så sa hon  ”men herregud” och då kände jag beröringen på halva sidan av kroppen. så ett tag senare några vekor. så hörs prat igen, den är gången är det en mans röst med. de pratar kommer inte ihåg allt.    han frågar henne , ” äter han mycket”   ( jag har börjat lägga på hullet)   så säger han.  ”ni kan förena er”    så hörs inget mera, jag går och lägger mig i glad förväntan. så fäller jag en dum kommentar. om det väntande besöket. det är tyst, men så hör jag från ovan alienblenda säga. ”å va klantigt”  så rinner den händelsen ut i sanden……………….så har jag ett tag senare ett tredje besök. alla gånger hörs rösterna bakom vägen. mannen är ochså med den här gången. jag frågar om jesus, en röst säger. ”han är en av oss”   jag frågar , är det en dimmensionsport här?  ” ja” svarar mannen.  kan jag komma igenom frågar jag.  ”ja” svarar han. men jag vet inte hur man gör svarar jag , och säger jag kan väl inte gå igenom väggen heller.  då märker jag att han kommer in, det känns på energierna som blir, så förnimmer jag att han står i dörröppningen, men jag kan inte se honom. katten sätter sej upp , och tittar stint mot dörröppningen till tv-rummet. så hör jag hans röst, den låter längre och längre bort , som han går iväg  ”du håller på i småskolan”  säger han. så är han borta. jag sitter kvar , och känner mej snopen!   men ändå så så var det som ett erkännande . att nånting kan jag i alla fall